Vittnesmål
Alvarets torka
”Man får ta ett år i sänder, det gör man i jordbruket. Man får hoppas på regn nästa år. Denna sommar sålde vi ungtjurarna. Maten räckte inte.”
Alvarets torka
Var är de där lågtrycken som tidigare kom över havet?
Annika Olsson i Norra Kvinneby på Öland berättar:
2016 började den här torrperioden. Plötsligt blev det torrt. Jorden fick ingen återhämtning.
Det är speciellt här på sydöstra Öland. Lågtrycken västerifrån släpper sitt regn över det småländska höglandet. Av det lilla som är kvar faller det mesta över västra Öland. Alvaret är så varmt att regnen inte verkar orka ta sig över. Förr upplevde jag att det brukade komma lågtryck från Polen. Men nu är det som om vindarna har vänt.
Konsekvenserna är många. Värst är förstås foderbristen. Det växer för dåligt.
Sedan 2016 har vi borrat fyra brunnar, men den sista funkar än. En annan har vi fyllt på med vatten från en granne. Man får hjälpas åt.
Betet blir dåligt. Ölandstoken och enen torkar och dör.
Det vi jobbar med här är inte bara mjölk- och köttproduktion. Vi är naturvårdare. Våra djur som betar på strandängarna och på Alvaret håller världsarvet öppet. Utan dem skulle markerna buska igen.
Det är så vackert här, och värt att bevara. Om det regnar vid rätt tillfälle kan det växa timjan och axveronika, då lyser Alvaret i lila och blått. Det som nyss var en öken.
Man får ta ett år i sänder, det gör man i jordbruket. Man får hoppas på regn nästa år.
Denna sommar sålde vi ungtjurarna. Maten räckte inte.
På femtiotalet var det 14 mjölkbönder här. Nu är det bara vi.
Utan betande djur skulle Alvaret buska igen och världsarvet fördärvas. Annika Olsson är både bonde och naturvårdare.