Vittnesmål

Paradise brinner

”1477 personer ringde SOS i Paradise på 12 timmar. 
85 personer dog i de amerikanska bränderna.
18.804 fastigheter brann ned i Paradise.

 

Paradise brinner

Staden som människan både erövrat och förlorat. 

 

Kaliforniens första nybyggare häpnande över storleken på träden. Ingen hade kunnat föreställa sig att skogar kunde ha denna skala.
Enorma sekvoja- och redwoodträd sträckte sig mot himlen, och under dem kunde man vandra obehindrat på skogens golv.

De visste det inte då, men bara några år senare skulle människorna komma att förändra skogens ekologi för gott.

Innan nybyggarna anlände brann skogarna i snitt vart femtonde år. Undervegetationen och de nedersta torra grenvarven förtärdes, liksom skogar som fallit offer för insektsangrepp. Mängden brännbar materia tilläts aldrig växa till en kritisk punkt.
Med människorna kom boskapen, och när de rörde sig i skogen – trampade runt och gödslade – stimulerades tillväxten av arter som tålde skugga och som kom att fungera som bränsle vid kommande bränder.           

När avverkningarna drog igång blev det ännu värre. Konsekvent plockade man de stora, brandresistenta träden och lämnade de veka och mer brandbenägna. Men framförallt förändrades synen på skogen.

Träden hade nu ett ekonomiskt värde, och stora insatser började göras för att förhindra bränderna, och för att släcka dem närhelst de uppstod. De som ändå tog sig blev just därför potentiellt livsfarliga. Skogarna var nu fulla av bränsle.

Drömmen om Amerika var också drömmen om att återupprätta ett paradis på jorden. Ändå gick man så hårt fram. I boken ”Democracy in America” från 1831 beskriver Alexis De Tocqueville ett glapp i den amerikanska natursynen. De är ”blinda inför skönheten” menade han, och ”uppskattar inte de mäktiga skogarna som omger dem förrän de fallit för yxan”. Vildmarken skulle ”tvingas till underkastelse”. Det handlade om att snabbt upprätta en hierarki i vilken den vite mannen kunde kliva in som härskare över både natur och urbefolkning.

Det paradoxala är att denna strävan också skänkte vildmarken särskilda egenskaper. Den blev en plats för mandom, mod och morske män, för de som törstade efter viddernas frihet och växte i mötet med de rovdjuren. Vildmarken blev en del av den amerikanska mytväven och skogen blev platsen dit de som misstror modernitet och civilisation tar sin tillflykt.

Det är därför ingen slump att människor bosatt sig vid Sierra Nevadas fot och döpt sin stad till Paradise, och att man rest sitt hus i barrskogens skugga, ställt sin överdimensionerade grill vid kanjonens kant, parkerat sin fyrhjulsdrivna jeep vid sjöstranden och byggt sin kyrka på bergets topp. För bara hundrafemtio år sedan bodde ingen här. Men sedan dess har människan både erövrat och förlorat denna plats. 

1477 personer ringde SOS i Paradise på 12 timmar

ruins and remnants of a burned-down house destroyed after the wildfires in California 2018
Nedbrunnen lyxvilla på Valley Ridge Drive.

Många förmögna amerikaner med fina veteranbilar bodde i Paradise. Det här har varit en Mercedes från 1960 -talet.
ruins and remnants of a burned-down house destroyed after the wildfires in California 2018
Perry Lane förlorade sin fru i cancer några månader före branden. Han är glad att hon slapp vara med om detta. Trots allt vill han bygga upp sitt hus igen.

Ramiro Ariaz med hundarna Chewie och Loves bor i tält vid Magalia Community Church.

Kontakta oss

5 + 4 =